Hej igen
Halloj. Var ett tag sen, kan man säga. En hel termin(!) utan några blogginlägg. Anledningarna till varför jag inte skrivit är väldigt många, och jag har egentligen ingen större lust att gå in på ämnet. Hursomhelst börjar min tid i Japan lida mot sitt slut, och det är ju inte utan att man känner viss depression. De flesta av mina kompisar har åkt härifrån, och jag saknar de alla så mycket att det nästan gör ont. Om ungefär två veckor åker jag tillbaka till Sverige, och då hoppas jag kunna starta på ny kula med bloggandet.
Jag skäms lite för att jag gjort ett så dåligt jobb med att hålla kontakt, berätta om vad som skett här, visa bilder på platser och personer och allt annat jag borde använt den här bloggen till. Eller, egentligen skäms jag rätt mycket. Men som sagt, anledningarna till att jag aldrig tycktes komma till att skriva är oräkneliga, och dessutom känns det som det spelar en ganska marginell roll just nu i alla fall. Jag vet inte direkt vilka eller hur många som läser den här bloggen, men jag skulle säga att chanserna är rätt goda att om du läser det här, så kommer vi träffas inom överskådlig framtid, och då kan jag berätta i stort sett hur mycket som helst om det här året, skolan, Japan, och alla underbara människor jag lärt känna här.
Anyway, jag ville mest bara kika in och säga hej. Jag kommer nog inte skriva mer innan jag åker tillbaka till Sverige, så jag kände att jag ville ha nånting här. Det här är väl inte mycket till hejdå eller avslut (inte för att bloggen kommer ta slut här, men whatever), men det kändes bättre än att bara lämna sidan i totalt förfall. Då min läsarkrets troligen förändrats radikalt nu (ie jag har en hel bunt utländska kompisar som jag inte ser varje dag, och som därför kan tänkas vara intresserade av en blog jag skriver) så kommer bloggen troligen genomgå viss förvandling, men vi får väl se hur det blir. Att skriva på två språk har visat sig vara grymt jobbigt (ett verkar ju illa nog!) så gissningsvis blir det mer fokus på engelska (och lite lite japanska). Men inget är ju såklart satt i sten nu så den som lever får se, helt enkelt. Nu ska jag återgå till packandet.
Ha det bra.